bon iver for Emma, forever ago.

Tack Petra!

honda everything.

Ibland behöver det inte vara svårare än så. Eloge.

nya ddb.se.

Idag lanserades vår nya, uppdaterade hemsida. Kom in och hälsa på! www.ddb.se.

Vad tycker du? Ris eller ros?

v.50

Denna veckas tolv mest spelade på Spotify. Ladda ner här om du är nyfiken.

människor är som råttor.

”Köp fyra koppar kaffe och få en femte gratis.” ”Köp din resa genom oss och få 7000 bonuspoäng du kan byta ut mot olika produkter/tjänster.”

De flesta företag har idag någon form av lojalitetsprogram. Vissa bygger på insamling av poäng, andra på rabatter och andra på exklusiva erbjudanden. Att de fungerar har historien väl dokumenterat. Flera studier har visat att konsumenter motiveras av olika program och de facto blir mer mot lojala mot ett varumärke med ett intressant och givande program än de utan, eller med sämre ”rewards”. (Lojala i termer av användning.)

Anledningen till det är ganska logisk och behöver knappast förklaras närmare, men det intressanta är faktorer som kan boosta en att använda ett lojalitetsprogram, och hur vi kan påverka människor att snabbare använda upp ett t ex lojalitetskort.

På bloggen www.neurosciencemarketing.com läste jag nyligen ett inlägg där Roger Dooley skrivit om en studie som visar att människor beter sig ganska likt råttor. Under 1930-talet upptäckte ett gäng forskare att desto närmare råttor i en labyrint närmade sig sin belöning, osten, desto snabbre sprang de. Dvs. de ökade takten ju närmare målet de kom, något som kom att kallas ”the goal gradient hypothesis”.

Och det har visat sig att människor beter sig på samma sätt när det gäller belöning och lojalitetsprogram. Forskare på Columbia University undersökte hypotesen på människor i ett experiment med ett (typ) ”få det tionde kaffet grattis”-kort. Och likt råttornas beteende drack försökspersonerna oftare kaffe från kedjan desto närmare de kom till det sista kaffet.

En kort sammanfattning från undersökningen kommer här:

(1) participants in a real café reward program purchase coffee more frequently the closer they are to earning a free coffee;
(2) Internet users who rate songs in return for reward certificates visit the rating Web site more often, rate more songs per visit, and persist longer in the rating effort as they approach the reward goal;
(3) the illusion of progress toward the goal induces purchase acceleration (e.g., customers who receive a 12-stamp coffee card with 2 preexisting “bonus” stamps complete the 10 required purchases faster than customers who receive a “regular” 10-stamp card);
(4) a stronger tendency to accelerate toward the goal predicts greater retention and faster reengagement in the program.
[From The Goal-Gradient Hypothesis Resurrected: Purchase Acceleration, Illusionary Goal Progress, and Customer Retention by Ran Kivetz, Oleg Urminsky, and Yuhuang Zheng.]

Med andra ord, ge ett ”försprång” i ditt lojalitetsprogram och du kan öka takten på köpfrekvensen bara för att konsumenten snabbare vill åt belöningen. Vi är ganska otåliga varelser.

google Chrome features.

inspiration.

more about "inspiration.", posted with vodpod

google Goggles.

Nu när Google på allvar börjar utveckla apps till Android kanske man ska överväga en SE eller HTC?

Tipstack till Harald.

microsoft surface.

gratis råd.

I helgen satt jag plötlsigt där. På en bänk i en galleria på Kungsholmen och gav graits råd till förbipasserande människor. Utan att ta betalt, utan att kunna vara säker på att ge ett konkret eller korrekt svar.

Idén till ”gratis råd” kom från Henrik som inspirerats av ett fotografi där människorna på bilden sitter på gatan och håller i en skylt med texten ”Free advice”.

Så varför inte? Varför inte testa och göra ett socialt experiment i blyga Sverige.

Idé blev till skylt, skylt blev till verklighet och plötsligt satt vi i gallerian och pratade med främmande människor om allt från partners, råd om val av TV-apparat eller häst, och t ex ifall en pin var äkta guld eller inte.

Grundtanken var aldrig att ge ett korrekt svar, utan ett objektivt råd och just se om människor vågar komma fram och fråga. Ibland behöver man bara ett objektivt råd.

Det intressanta med de två timmarna vi satt där var dock att de flesta undrade vad det var vi gjorde reklam för. Gör vi inget grattis för varandra längre? Behövs nog att människor aktiverar sig lite mer för andra, inte bara ens närmaste.

Men, det roliga med det här experimentet vore dock att försöka utveckla det. Kanske sätta två personer bredvid varandra där det ena ”rådandet” kostar fem kronor, medans det andra är gratis. Eller om man skrev humorsikt, typ som Yroll-skyltmannen som bara vill ligga.

Vad skulle få flest människor att gå fram till en främling och ställa en fråga?